Författaren Magnus Dahlström hör till den lågmälda kategorin ordkonstnärer som medvetet valt att hålla sig undan det offentliga livet. 

Han kommunicerar framför allt genom sina litterära och dramatiska verk. Magnus Dahlström har i både prosa och dramatik utforskat människans inre motsägelsefulla drag. Det motbjudande i människopsyket löper parallellt med det tilltalande i en ändlös tango för två. 
Spådom är en roman som är byggd i tre ungefär lika stora delar. Läsaren möter tre personer i jag-berättandets form. Samtliga tre har medelklassyrken inom kategorin att hjälpa andra. Det handlar om en läkare, ett polisbefäl och en socialarbetare. Yrkesrollen ger dem en naturlig auktoritet i samhället. Vardagshjältar i olika nyanser av grått. 

Allt är skildrat inifrån som om de tre manliga karaktärerna hade bandspelare kopplade till sina respektive inre liv. De är namnlösa och är intill förväxling väldigt lika i temperament och känslighet. De har också en gemensam handlingsplan på vilket sätt de försöker hantera vardagens gråbleka dagar. Samtliga tre har också det gemensamma att man försöker upprätthålla en verklighetsbild av sig själv och omgivningen som gör dem till samhällets vinnare. Det rör sig förstås om förfalskade historier. Här finns blottor, revor och en bottenlös avgrund som ständigt hotar. 

Magnus Dahlström skriver en oerhört tät och sammansatt prosa. Här finns tre gigantiska isberg att bestiga. En underliggande känsla av att något fruktansvärt kommer att hända. Det är stilistiskt tvärsäkert. Inga onödiga bihang men heller knappt någon luft alls. Läsningen kräver koncentration och tystnad. 

Som läsare drar man andra slutsatser än romankaraktärerna som på ett smygande sätt uppfattas som mer eller mindre osympatiska. Ja, de är rent ut sagt kliniska i sina betraktelser. De tre personerna upprätthåller kontrollen tack vare respektive yrkesroll. Här finns tydliga regler att hålla sig till. De tolkar lag och rätt samt handlar därefter. Man vill ropa till dem att tänka om, fatta andra beslut, men det är givetvis lönlöst. Olika scener i romanen påminner om Edward Hoppers bildvärld. Ensamhetens låga brinner i bakgrunden. 

Läkaren, polisbefälet och socialarbetaren slits mellan karriärambitioner, ett smått inre känslomässigt kaos och det omgivande normsystemet som reglerar deras respektive yrkesutövning. En felaktig diagnos, ett överilat polisingripande eller bristande beslutsunderlag kan för patienten, medborgaren eller socialbidragstagaren leda till ödesdigra konsekvenser. Att stå till allmänhetens tjänst innebär också en fara om att plötsligt bli levande måltavla och stå symbol för ett allt hårdare och kallhamrat samhälle. Spådom är också en skildring av makt och maktutövning mellan människor. 

Magnus Dahlström äger en psykologisk blick som är hyperintensiv. Hans romankaraktärer skärskådar sina medmänniskor, iakttar små skiftningar i leenden, huvud- och ögonrörelser. Ingen gest är för liten för att ta plats i Dahlströms prosa. 

Det är inte helt givet var exakt denna roman utspelar sig, varken i tid eller rum, men den har en tydlig klang av samtidsskildring. Dahlström gör ett slags återbruk av texten. Skiftar perspektiv, låter inledningsscenen också bli något av romanens slutackord. Allt slutar i en öppen mening som bär på olika tolkningar. Den kan vara en fortsättning eller ett avslut som inte kräver någon mer tankekraft från läsarens sida. Kort och gott; romanen Spådom är en stor återkomst. Möjligen en tidig kandidat till årets Augustpris i den skönlitterära klassen. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förslag om att slå samman partier kommer med jämna mellanrum. Att slå ihop C och FP har det gjorts ett försök med, 1973. Det förekom då ett möte i Uppsala där frågan restes. I Centerpartiet gick det till en röstning om denna sammanslagning, men svare...

En 22-årig, vit man har gripits för dådet. Men polisen tror att det var mer än en attentatsman. Den gripna attentatsmannen har uppvisat psykisk instabilitet. Han har bland annat uttryckt djup misstro mot myndigheter. Trots sin historik har han kunnat...

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson föll inte in i den generösa avtackningskören. Hans bidrag till Sahlin blev ett utlåtande över henne som hans och hans partis främsta inspiratör för det som de är emot, nämligen det mångkulturella Sverige. Åkesson o...

Han tillträdde sitt ämbete som - helgon. Världens förväntningar var gigantiska. Hans löfte om ”change” lyste över USAs och planetens himlar. Så kom besvikelserna och problemen. Finanskrisen orsakade massarbetslöshet i landet och även om O...